fisegb

Amisbarometerns datainsamling är en vetenskapligt genomförd enkät som baserar sig på hela målpopulationen, och vars material kan utnyttjas fritt för forsknings- och expertbruk, av medier och för läroanstalternas egna behov. Amisbarometern samlas in för första gången nu på våren 2015, och enkäten upprepas med två års mellanrum, så att man kan följa med ändringarna och utvecklingen på utbildningsfältet under en längre tid.

Amisbarometern består av sju delar som behandlar olika teman, samt bakgrundsuppgifter :

  1. Pågående studier
  2. Ansökan till utbildning och tidigare studier
  3. Erfarenheter av studierna och undervisningen
  4. Studiernas framskridande
  5. Arbete, boende och utkomst
  6. Arbetslivet och framtiden
  7. Välmående och fritid
  8. Bakgrundsuppgifter

Det totala antalet frågor och påståenden är ca 130, beroende på deltagarens situation. Materialet kan användas för forskningsbruk i sin helhet, och på denna webbplats kan man få tillgång till materialet med begränsade identifikationsuppgifter för allmänt bruk. Ytterligare information om användningen av materialet ges av Otus forskare.

Bekanta er, undersök, använd och rapportera. Amisbarometern tillhör oss alla!

För medier

Yrkesutbildningens popularitet och kvalitet har växt i jämn takt sedan 1990-talet, och just nu väljer lite fler än hälften av åldersklassen att inleda en yrkesutbildning efter att de avslutat grundskolan. Trots antalet studerande och utbildningssektorns ökade popularitet har det inte tidigare funnits information om studerande vid yrkesläroanstalter som skulle vara både mångsidig, pålitlig och aktuell. Nu gör Amisbarometern för första gången det möjligt att i hela landet beakta yrkesläroanstalternas studerandes varierande livssituationer.

Amisbarometerns material är mer omfattande än någonting som gjorts tidigare; till skillnad från tidigare undersökningar är målet här att nå alla dem som studerar vid en läroanstalt inom en grundläggande yrkesutbildning som baserar sig på en läroplan. Det omfattande materialet lyfter bättre än förr särskilt fram faktorerna som ligger bakom olika fenomen. Samtidigt målar materialet upp en mångsidig bild om finländska yrkesstuderandes liv och vardag.

Vi som gjort Amisbarometern vill varmt uppmuntra alla att bekanta sig med materialet som producerats och att rapportera aktuella, intressanta, nya och förvånande uppgifter ur materialet till hela folket.

För forskare

Amisbarometern är den mest omfattande nationella undersökningen som granskar yrkesutbildningen på andra stadiet, och den kan även utnyttjas fritt för forskningsbruk. Datainsamlingen som omfattar hela Finland och som upprepas med två års mellanrum möjliggör ett helt nytt sätt att granska yrkesutbildningen. En närmare granskning behövs eftersom studerandena ofta kommer till yrkesutbildningen från många olika utgångslägen. Många av de nya studerandena har redan en tidigare examen, och ungefär hälften av dem som inleder sina yrkesstudier kommer direkt från grundskolan.

De senaste årens enkäter har antingen behandlat hela ungdomsgruppen i större omfattning, eller koncentrerat sig på något begränsat tema, vilket sätter betydande begränsningar på generaliseringen av resultaten och inte möjliggör granskningen av faktorer som eventuellt ligger bakom fenomenen. Amisbarometern gör det möjligt att för första gången i hela landet undersöka yrkesläroanstalternas studerandes varierande livssituationer.

Amisbarometern genomförs för första gången 2015 och upprepas sedan med två års mellanrum.

För lärare och studerande

Med hjälp av resultaten från Amisbarometern kan du följa med hur Finlands yrkesutbildningsfält utvecklas. På vår webbplats kan du dessutom söka inspiration och utvecklingsidéer för att utveckla vardagen i den egna läroanstalten.

Förutom de offentliga resultaten erbjuder de läroanstaltsspecifika resultaten läroanstalterna ett värdefullt utvecklingsverktyg och värdefull information om undervisningen och studerandena från deras egen synvinkel.

Amisbarometerns resultat ger möjligheten att skapa kvalitativ jämförbarhet, men målet är inte att skapa rankinglistor för yrkesutbildningen eller konstgjorda skillnader mellan olika läroanstalter eller läroämnen.  Det vore även omöjligt att göra sådana klassificeringar på basis av Amisbarometerns material, eftersom ingen enkät – vare sig den är omfattande eller begränsad – kan granska alla bakgrunduppgifter som berör utbildningen och livet på ett grundligt sätt. Dessutom har vi under arbetet med Amisbarometern starkt varit av den åsikten att vi i enkäten ska koncentrera oss på att granska studerandenas trivsel, välmående och framtidsutsikter i stället för att i onödan stirra på vitsorden.